söndag 22 mars 2015

Oj, hej!

Hejsan bloggen, det var ett tag sen!

Jag har väl haft lite annat för mig... Eller inte haft någon särskild lust att skriva om det jag läser... Eller egentligen har jag inte läst så mycket skönlitteratur sen sist faktiskt, jag har mest läst böcker om zenbuddhism.

Och lite poesi.

Men jag måste berätta om vilket fynd jag gjorde i tvättstugans bokbytarhylla i somras! Alltså, kolla:


Har också hittat några romaner som verkar bra, ett par seriealbum och ett block oanvända vykort med vackra japanska träsnitt. Och justja, en stor fin bok om det kinesiska instrumentet qin! Med tillhörande CD-skiva. Hurra för tvättstugan!

Så vad har jag läst för poesi? Ok, får väl erkänna att den poet jag har gillat mest senaste tiden är en zenbuddhistisk munk som levde 1758-1831, men han skrev så fint så jag tror att de flesta kan uppskatta hans verk, även om man inte är så inne på zen. Daigu Ryoukan bodde ensam i bergen, där han förutom att meditera skrev och läste dikter och lekte med de barn som bodde i närheten. Daigu, som betyder ungefär "fåne", är ett namn han gav sig själv. Jag har läst honom i engelsk översättning. Här är tre av hans dikter:


A cold night - sitting alone in my empty room
Filled only with incense smoke.
Outside, a bamboo grove of a hundred trees;
On the bed several volumes of poetry.
The moon shines from the top of the window,
And the entire neighbourhood is still except for the cry of insects.
Looking at this scene, limitless emotion,
But not one word.

---

Picking violets by the side of the road,
I forgot my begging bowl.
How sad you must be, my poor little bowl!

---

First days of spring.....blue sky, bright sun.
Everything is gradually becoming fresh and green.
Carrying my bowl, I walk slowly to the village.
The children, surprised to see me,
Joyfully crowd about, bringing
my begging trip to an end by the temple gate.
I place my bowl on top of a white rock and
Hang my sack from the branch of a tree.
Here we play with the wild grasses and throw a ball.
For a time, I play catch while the children sing;
Then it's my turn.
Playing like this, here and there, I have forgotten the time.
Passers-by point and laugh at me, asking,
"What is the reason for such foolishness?"
No answer I give, only a deep bow;
Even if I replied, they would not understand.
Look around! There is nothing besides this.


Här finns mer av Ryoukan.

2 kommentarer:

Stjärtmes sa...

Hej Emma!! Jag måste ha missat den här sällsynta (men ack så efterlängtade) uppdateringen från dig. Jag hoppas att du hittar tillbaka till detta krypin, vare sig du skriver om zenbuddhism eller poesi!

Emma sa...

Åh, tack för din kommentar! Någon har läst!! Det värmer! Blir uppmuntrad att göra en ny uppdatering snart.

besöksräknare